lördag 3 januari 2015

Portfolio

Historik
Portfoliometodiken finns första gången omnämnd 1967 och kommer från början från Usa. 
Bla Howard Gardner var med och grundlade tankarna om hur man kunde använda portfolio för elever i skolan. Det var en reaktion på standardiseringen i skolan, där fokusen alltid låg på produkten/resultatet av kunskapen hos varje elev. Där alla förväntades att lära likadant, där läraren höll i undervisningen på samma sätt för alla elever.
Utvecklingen av portfoliometodiken blev ett sätt att arbeta med eleven där själva lärprocessen var viktigast. Det är en metod där eleven själv är medansvarig för sitt lärande. Eleven är delaktig i planering, reflektionen och där lärandet är synliggjort för alla.
Portfoliometodiken kom till Sverige i mitten av 1990talet. 



Idag grundas vårt sätt att se på barnets lärande mycket av portfoliometodikens tankar.

Portfolio är en metod för att få barnen delaktiga i sitt eget lärande.
Det är en metod som används för att göra lärandet tillgängligt och synligt för barnen, lärarna och föräldrarna. Det är en koppling mellan undervisningen och vad och hur barnet lär sig.
Det är inte bara en dokumentation av rena faktakunskaper utan en dokumentation som ger barnen själva kunskaper om hur man lär sig, hur man kan förvärva kunskaper på olika sätt. 

För oss som arbetar i förskolan står det tex i vårt uppdrag att 
"Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas." ( Lpfö98)

Portfolio är egentligen inget nytt.
Man har länge sparat barns alster i förskolan, för att ha till utvecklingssamtal eller avslutningsböcker. Men man har inte sett lärprocesserna i barnens alster som lika betydelsefulla som nu. 
Genom att spara tillsammans med barnen, prata om, reflektera runt, och dokumentera kring barnens alster, tankar och teorier får vi lärare en tydligare bild av hur barnen lär sig och hur vi kan bygga vår verksamhet för att ge dem möjligheter att utvecklas på bästa sätt. Genom att samtala med barnet om vad de valt att spara, vad de valt att arbeta med, får man en tydligare bild av hur just deras lärprocess ser ut. Vad som det barnet är intresserat av och vill lära mer om.
Barnen blir synliggjorda , delaktiga och ansvariga i sitt eget lärande.
De får möjligheten att ta ansvar över sin egen lärprocess och de blir stimulerade att tänka och agera själva.

Genom att dokumentera med hjälp av bild, film, observationer och reflektionsprotokoll får vi lärare en ökad medvetenhet av vad just denna barngrupp, eller detta enskilda barn behöver för utmaningar.
Portfolio ger oss ett underlag för hur lärandet sker och är en bra grund för vår planering av vår verksamhet. Det ger oss ett underlag för hur vi ska kunna stimulera varje barns behov, såsom hur vi ska kunna tillfredsställa de behov som finns i hela verksamheten.

Själva portfolion kan se olika ut. På förskolor är det ofta en pärm, en låda eller en kartongmapp. I den finns dokumentationer av barnet, teckningar, foton, och annat som rör barnets lärande. Det är en samling av barnets arbeten. De samlas för att synliggöra lärandet. 

Lärare, barn och även föräldrar kan genom portfolion se vad som pågår just för det enskilda barnet och få hjälp med hur man kan arbeta för att utveckla/stimulera lärandet framåt. 

Jag har själv erfarenhet av att arbeta med portfolio i en barngrupp med barn mellan 3-5 år. Där hade barnen en portfolio (en A4kartong) som de alltid hade tillgång själva och på eget initiativ kunde spara saker i. Sedan hade vi personal en A4 mapp där vi tillsammans med barnet sparade 1-2 saker per termin som tillslut skickades med upp till skolan när barnet började där. Det var utvecklande för oss lärare att se vad barnen sparade, men tanken om att det sparades bara för att ha något i lådan fanns ju, de kanske inte alltid fick frågan och möjligheten att reflektera om varför de la det i lådan innan det hamnade där. Men när vi satte oss och gick igenom innehållet med barnen tydliggjordes ofta lärandet som ett faktum. När det tex fanns en teckning med klotter som utvecklades till en streckgubbe och innan man började skolan blev till en mer detaljerad teckning.

Idag arbetar vi mer mot en eportfolio i unikum. 

Jag var (och är) lite kluven i att ta bort "pappersportfolion". Den var mer lättillgänglig för barnen själva. Idag behövs en vuxen med inloggning för att barnen ska kunna se sin portfolio. Jag upplever att barnen ofta sinsemellan satt med sina portfolios innan och samtalade runt vad de hade gjort. Samtidigt är vi mer medvetna om lärprocesser idag och barnen är vana att vara delaktiga. Vi arbetar mer med medvetenhet om lärande, både enskilt och i grupp. 

Jag har tittat på Roger Ellmins föreläsning om Portfolio och Portfoliometodik på youtube och tar med mig dessa punkter som jag tycker säger mycket om hur portfolio och dokumentation fungerar.

Vad ska jag/vi lära? (mål för lärandet)
Hur ska jag/vi lära? (lärstrategier)
Hur lär jag/vi bäst? (lärstilar)
Vad har jag/vi lärt? (utvärdering)
Vad är nästa steg? (utveckling)

Det är så här jag vill möta barnen i deras lärande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar